Snart bor hela världen här!
Ojsan hoppsan och oj igen vad tiden visst flög. Sedan sist har jag varit en tur och lullat runt i ett ständigt härligt billig-vin-rus på Londons gator och in & ut på mysiga vattenpipscaféer. Jag har promenerat i sensommarsolen längs Themsen med en mjukglass i ena handen och en tryckande hand i andra. Jag har inte shoppat ens en hundradel av vad jag ville, men jag har åtminstone en påse från Jane Norman. Jag har villat bort mig på Camden market och ätit trerättersmiddagar till priser av en kebab hemma. JAG TYCKER OM LONDON.
Ah. Jag glömde berätta det bästa från London nu ju. Hann gå ungefär 4 steg ut från hotellrummet första eftermiddagen innan jag möts av:
- Are you a model?
- Eh...nej? (och efter en tekopp (ja kopp, vem bor på hotell med glas egentligen?) vin så är det plötsligt enkelt att tillägga) "varför tror du det?"
- Du ser ut som en!
HAHAHA.
Nåväl. Idag är det tvättdag och jag har åtminstone en miljon gånger tusen saker att fixa innan Sandra och Björn flyttar in imorgon kväll. Yesbox, flyttar. Åtminstone möjligtvis. Därmed har jag nyligen mailat adecco och försökt fixa intervju till Sandra. Hoppas han inte tycker att jag är för påträngande med tanke på att jag bara jobbat för Adecco i en vecka nu. Nåväl. Han älskar mig. Så det så.
"åhnej, vad ska jag säga. hur ska jag presentera mig. jag kan ju inte bara säga "hej det är aggi", "öh, vem fan är aggi", liksom. Ska jag säga vart jag jobbar. Tänk om han inte minns. Ohnoooooooo. Jag vågar inte gå in. Aaaah. Panik.
- Heeej?
- HEEEJ AAGGI.
Ah. Han älskar mig. Givetvis. Så måste det vara. Lätt att han kommer tycka att det är världens bästa idé att jag börjar ta dit mina väninnor så att han kan fixa jobb till dom också. Kanon. Men svara på mailet då. Dumma Martin. Nu blir jag nervös. Tänk om det var en dålig idé. Tänk om jag får sparken nu. Nej okejdå. Skärp dig. Det är närmast årets idé. Jag får nog nobelpriset också. För bästa idéen. Bra.
Nej men alltså. Hade inte jag en tvätt att sköta? Och hur gick det med gardinerna som borde skruvas upp?
Ah. Jag glömde berätta det bästa från London nu ju. Hann gå ungefär 4 steg ut från hotellrummet första eftermiddagen innan jag möts av:
- Are you a model?
- Eh...nej? (och efter en tekopp (ja kopp, vem bor på hotell med glas egentligen?) vin så är det plötsligt enkelt att tillägga) "varför tror du det?"
- Du ser ut som en!
HAHAHA.
Nåväl. Idag är det tvättdag och jag har åtminstone en miljon gånger tusen saker att fixa innan Sandra och Björn flyttar in imorgon kväll. Yesbox, flyttar. Åtminstone möjligtvis. Därmed har jag nyligen mailat adecco och försökt fixa intervju till Sandra. Hoppas han inte tycker att jag är för påträngande med tanke på att jag bara jobbat för Adecco i en vecka nu. Nåväl. Han älskar mig. Så det så.
"åhnej, vad ska jag säga. hur ska jag presentera mig. jag kan ju inte bara säga "hej det är aggi", "öh, vem fan är aggi", liksom. Ska jag säga vart jag jobbar. Tänk om han inte minns. Ohnoooooooo. Jag vågar inte gå in. Aaaah. Panik.
- Heeej?
- HEEEJ AAGGI.
Ah. Han älskar mig. Givetvis. Så måste det vara. Lätt att han kommer tycka att det är världens bästa idé att jag börjar ta dit mina väninnor så att han kan fixa jobb till dom också. Kanon. Men svara på mailet då. Dumma Martin. Nu blir jag nervös. Tänk om det var en dålig idé. Tänk om jag får sparken nu. Nej okejdå. Skärp dig. Det är närmast årets idé. Jag får nog nobelpriset också. För bästa idéen. Bra.
Nej men alltså. Hade inte jag en tvätt att sköta? Och hur gick det med gardinerna som borde skruvas upp?
Kommentarer
Trackback