I wanna be the one to walk in the sun

Jag har fastnat i träsket igen. ÅTERigen, skulle jag kunna lägga till. När det gått för lång tid utan en blogg och alldeles för mycket har hänt för att man ska orka ta tag i det. Slut på det nu. Finemang. Därför orkar jag inte komma med några utläggningar om de senaste veckorna. Även om det tar emot. Jag tänker inte ens skriva en bytterad om bästa helt sjuka Oslonatten någonsin. Om min cowboyhatt som charmade en hel stad. Med förfest på grönland och efterfest hos vräkta svenskar. Jag tänker inte ens orka förklara allt som hände. Inte om göteborg heller. Tänker inte nämna någonting om hur fintfintfint det var att få träffa Sandra&Björn igen, och absolut inga detaljer om någon fyllecell. Ullared var bästa någonsin och vi bara öste i vagnarna, 4000:-. Söt familj har varit på besök vilket var mysigt, men nu börjar jag skriva igen.

HURSOMHELST.

Inget sådant. Bara skriva om nu. För att komma på fötterna igen.

Jag har ingen lust att betala fler räkningar och orkar inte ens fokusera på påminnelsen från elbolaget. Vilket är närmast löjligt eftersom att jag har mer pengar än någonsin på kontot och får ny lön nästa vecka.
IMen nu borde jag gå och duscha och greja för ikväll kommer Björn + Björns flickvän + en till. Roooooligt.

HAJ.

(nya målet är minst dagliga inlägg! yesbox. detta håller jag!)