I wanna be the one to walk in the sun

Är lite småstressad över beloppet på mitt kontoutdrag som bara krymper och krymper. Uuuuh. Ångest. Idag har jag iaf haft en tokigt mysig dag i stan med mamma och återigen låtit kortet dras och dras. Som min syster sa för några dagar sedan "åh, jag undrar hur det känns att ha ett kort med pengar som aldrig tar slut", syftandes på mitt beteende. Trist bara att det är mitt möbelkonto som minskas hela tiden. Men vem behöver egentligen möbler? På tal om det så såg jag mina perfektaste tapeter idag i stan. Perfekt. Och jag som funderat och slitit. Nu vet jag. Ägnade resten av dagen åt att hitta matchande inredning, "oh, detta kommer passa med mina nya tapeter".

Nu är åtminstone Stockholmsbiljetten till valborg fixad och det känns ju bara galet bra! <3

Godmorgon. Jag har yrat i feberfrossor ända sedan jag kom hem från Förslöv i fredags och helgen har därför bestått av ett fantastiskt "sex and the city"-maraton med endast mig själv och stundtals lite chips i sängen! Det kan knappt vara hälsosamt detta. Efter att ha hört Carries röst nu non-stop i tre dagar så inser jag hur hela min tankebana byts ut. Helt plötsligt går jag runt och tänker på samma sätt som hon formulerar sig och börjar måla upp blogginlägg skrivna på likt sätt, innehållandes ämnen som jag inte borde ta upp i min blogg med tanke på många av dess läsare. Som sagt, detta kan inte vara hälsosamt.

Nu har jag äntligen tagit tag i min thailandstvätt och det är ju alltid något! (det var ju trots allt bara 3 veckor sedan vi kom hem idag....)

Vidare så har jag en förfärlig lust att åka till London i helgen. Jag vill titta på Gabbis nya pojkvän (hoppas hon uppskattar uttrycket "titta på") och helst av allt köpa mig en helt ny vårgarderob. Det sistnämnda känner jag mig fantastiskt realistiskt inställd inför! (sponsra?)

Jag väntar numera dessutom spänt på Gabbis utläggning i frågan omskuren eller inte! Vilket också leder mig till sex and the city där någon av dem får panik för att den träffar en kille som INTE är omskuren. Är alla killar i USA omskurna? Hmmm. Är kanske inte sådär väldigt sugen på att flytta dit isåfall. Kanske ändrar mig efter Gabbis kommande redovisning?

Sådär. Nu börjar jag släppa sorgen (totallögn) och bli redo för att skriva om den. Vi är alltså hemma. Igen. Och har varit det i 1,5 vecka. Ibland känns livet mindre fint. Som tillexempel när man sitter där på planet hem. Thailand var.... ja.... jag har faktiskt ingen lust att skriva om det just nu. Mer än att det möjligtvis var bästa någonsin! <3

(och det går ju faktiskt en resa till...eh...mallorca på lördag som är rättså billig... för eh, det är ju samma sak...?)

Sedan jag kom hem har jag tvingat Kalle att äta sjögräs (varför köper jag alltid så fina presenter??), varit en tur i Norge och lägenheten (<3, för första gången i mitt liv känner jag verkligen att jag VET vad jag VILL. vilken känsla. helt magiskt. ska berätta mer sen. om hur hela kroppen skriker "VIIIIIILL". helt galet. äppelträd), vandrat runt i stan med Mimmi (fader subwayman, fader subwayman... och funderat på vad som är nästa steg (kreta idag?)), och haft en heldags-födelsedag med systra mi (mysigast någonsin). Och nu har vi alltså en holländare som utbytesstudent hemma. Som som det bästa av allt heter SVEN. Hahaha. Jag älskar honom.

Ar pa PHI PHI (las som en fagel, phiiiiiii phiiiiiii) och jag har antligen funnit mitt totaaaaaaaaala paradis pa jorden. Har stannar jag kvar! Eller det gor jag ju forresten inte alls, for imorgon fortsatter batluffningen mot koh phagnan och fullmoon-party. Yes.