I wanna be the one to walk in the sun

Förlåt. Jag har precis suddat ut allt jag skrev. Jättelångt. Om allting. Det skulle bara bli fel. Och det skulle se ut som om jag bara ville ha uppmärksamhet. Vilket inte var poängen. Alltså. Men ett ord kan jag komma med: förlåt. Ta åt dig - det är nog menat även till dig. Och att ALLTING känns så våldsamt genomfel nu. Det var ju inte såhär det skulle bli. Snälla. Förlåt. Låt mig bara åka långt långt långt långt långt BORT. Förlåt.

Idag är ingen bra dag. Mitt huvud sprängs snart & jag kan inte sluta gråta.
Dessutom borde jag sova. Medicin gör mig trött.
Jag skulle behöva någonting nu. Jag skulle behöva prata.
Men det får komma sen.

Positivt är att Bosse är söt & att jag fått 1000kr idag, dessutom.
Negativt är att det är meningslönt, för om det ändå inte gör någon nytta så vet jag inte varför jag ska kämpa.

Jag vill inte höra att jag bara är trött.
Och borde sova.

För det är inte det. Jag lovar. Faktiskt.
Detta är annorlunda.

Den värsta möjliga förolämpningen någon någonsin skulle kunna säga till mig. Alla kategorier.
Förlåt. Men lixom. Vad onödigt att jag ens försöker.
Tydligen är allt bara ett enda stort misslyckande. Och jag vill inte längre. Inte något.
Vad ska det vara bra för? När det ändå bara besvärar. Förlåt.

Hur kan jag ha så genomfantastiska människor omkring mig?
Jag är inte värd er. Förlåt.