Stopp, stanna, nej
- Som du ser ut...
- Va, vadå?
- -djup suck- Nej inget.
-dörrsmäll-
Så var den dagens självkänsla i botten. Sista orden som jag och mamma utbytte imorse. Det är ju egentligen underbart hur bra hon alltid får mig att må. Undra hur jag skulle klara mig utan henne. Utan hennes dagliga anmärkningar om vad jag gör med mitt utseende, och för att inte tala om mitt liv. Om hur trött hon är på mig, och hur snart hon kommer slänga ut mig. Hur egoistisk och otrevlig jag är. För hur kan jag ha några vänner när jag är så självupptagen som jag är? Fast iofs, alla mina vänner har nog tröttnat på mig. Slutligen. Och det är ju inte klokt vilken dålig stämning det blivit i familjen sedan jag flyttade hem. Det tycker alla. Familjens lilla prinsessa som tror att hon bor på hotell.
Hur "inte snyggt" det är att ha en sådan kropp som jag har. Nej, det ser sjukligt ut. Och inte alls fint. Hade jag ätit lite mer för några år sedan så hade jag nu sluppit se ut som jag gör. Men nu är det försent. Blek är jag också. Sen så har jag ju ett tråkigt liv. Och någon framtid har jag inte heller. För jag kommer aldrig klara av att göra någonting. Förståss.
Jag orkar inte. Snart får Mimmi helt enkelt sitta hemma och bli trygg och strukturerad i sitt liv. För jag klarar det inte.
Man kanske skulle hoppa av skolan, skita i sin framtid, ta alla sina pengar och flytta till Florida?
Dricka drinkar var dag och dö sex månader senare. Kollapsad lever. Det är nu man ska börja ifrågasätta om inte sex månader fri från allt väger tyngre än ett helt liv? För här har jag inte mycket att fira på.
Gud, vad jag låter deprimerad. Jag vill ju bara göra något större.
- Va, vadå?
- -djup suck- Nej inget.
-dörrsmäll-
Så var den dagens självkänsla i botten. Sista orden som jag och mamma utbytte imorse. Det är ju egentligen underbart hur bra hon alltid får mig att må. Undra hur jag skulle klara mig utan henne. Utan hennes dagliga anmärkningar om vad jag gör med mitt utseende, och för att inte tala om mitt liv. Om hur trött hon är på mig, och hur snart hon kommer slänga ut mig. Hur egoistisk och otrevlig jag är. För hur kan jag ha några vänner när jag är så självupptagen som jag är? Fast iofs, alla mina vänner har nog tröttnat på mig. Slutligen. Och det är ju inte klokt vilken dålig stämning det blivit i familjen sedan jag flyttade hem. Det tycker alla. Familjens lilla prinsessa som tror att hon bor på hotell.
Hur "inte snyggt" det är att ha en sådan kropp som jag har. Nej, det ser sjukligt ut. Och inte alls fint. Hade jag ätit lite mer för några år sedan så hade jag nu sluppit se ut som jag gör. Men nu är det försent. Blek är jag också. Sen så har jag ju ett tråkigt liv. Och någon framtid har jag inte heller. För jag kommer aldrig klara av att göra någonting. Förståss.
Jag orkar inte. Snart får Mimmi helt enkelt sitta hemma och bli trygg och strukturerad i sitt liv. För jag klarar det inte.
Man kanske skulle hoppa av skolan, skita i sin framtid, ta alla sina pengar och flytta till Florida?
Dricka drinkar var dag och dö sex månader senare. Kollapsad lever. Det är nu man ska börja ifrågasätta om inte sex månader fri från allt väger tyngre än ett helt liv? För här har jag inte mycket att fira på.
Gud, vad jag låter deprimerad. Jag vill ju bara göra något större.
Kommentarer
Postat av: Linnea
För mig är du en lyckad och stark människa som står på dig själv och väljer dina egna vägar trots allas åsikter. Jag beundrar dig, det har jag alltid gjort och det kommer jag alltid göra. alla andra kan dö litegrann.
:)
Postat av: Gabbi
Jag håller med Linnéa
Postat av: mimmi
Jag håller med Gabbi
(jaaaa hurra för det där med maten, nu tar jag livet av mig?)
Trackback